Emelie

Ja, Ljusterö ljusterö. Arma Ljusterö. Direkt efter skolan drog jag, Sara N, David, Ibbe, Simon, Linda och Sara S till  hennes landställe på Ljusterö, en jäkla ö alltså. Långt ute åt tjotaheiti men vi lyckades komma dit men hjälp av buss, färja och bil. Saras kille Lasse hämtade upp oss i sin coola bil som " ...man absolut inte fick röra lacken på. Då blir han galen" HJÄLP liksom. Vi vågade knappt andas. Men han var snäll, inte så pratglad men det funkade fin fint för oss. Sen brände han iväg och vi var lämnade åt vårat öde. Jag, Sara N och David kom först till huset då Lasse var tvungen att köra två vändor. Vi fick i uppdrag att låsa upp alla dörrar och tända lamporna mm. Det var lättare sagt än gjort. Huset var som hämtat från en film med namnet Flugmassakern. Det låg döda flugor överallt. Men det fixade vi snabbt genom att dammsuga huset. Eller ja, David. Händigare man får man leta efter! xD
Sen kom de andra och då var det dags för krubb i form av PanPizza. Me liiiike :D Sedan klockan sex kom Fredrik och Mathias med min musikanläggning.

Det var asfint där, de hade strandtomt och allt så vi gick runt och tittade på den fina floran och faunan, eeh not. Men fint var det!
Jag, Sara N, David och Ibbe hittade ett fint litet loft där vi satt och kollade ner på alla. Senare på kvällen kom Saritas (sara s alltså värden) andra kompisar och de var jätteroliga. Speciellt två som hette Dennis aka Lillen och Verner, (men som jag glömde namnet på och kallade Valter, ooooj :P) Fast de var nog Fredriks kompisar kom jag på. Vi satt och snackade allihopa och lyssnade på musik. Trots det pissigt kalla vädret var det flera som var ute, även jag men man flög ju runt lite hur som helst mellan Saritas massa minihus. Kaos är det rätta ordet för att beskriva kvällen. Jag, Sara, David och Ibbe flängde runt och garvade för det mesta, Simon hittade en uråldrig studentmössa han bar ovanpå sin egna mössa så vi dog varje gång vi såg han HAHA. Sarita var duktig värd och Linda försvann men återfanns sedan.  
Runt 02.00 bestämde sig jag Sara, David, Ibbe och Simon oss för att slagga i det coola loftet. Ibbe somnade på direkten men vi andra hade lite svårt för det då Verner höll på att snacka och ta kort hela tiden, haha! Men tillslut fick vi våran skönhetssömn. Men den varade inte länge kan jag säga. Ibbe väckte alla halv åtta genom att babbla skit högt. Fast jag vaknade inte förrän Sara skrek som en galning i raseri rätt i mitt öra.

Tragiskt nog skulle inte  bussen gå förrän 13.35 så vi hade ju då liiite tid att slå ihjäl. Eftersom att inget fanns att göra bestämde vi oss för att åka med när Fredrik skulle skjutsa hem Sara i sin epa klockan 11.00. Smart tänkte vi, då slipper vi ju gå en sketen liten väg i skogen fram till stora vägen som skulle ta en timme. Så vi tryckte in oss "lagom" många och sen bar det av genom skogen. Nu tänker ni säkert att vi är ena galna typer. Och ja, ni har rätt. Men, vi är även väldigt smarta. Tänk så här, eftersom att vi var så många i bilen (fyra) så hade det blivit mindre skada om vi krockat. Om det bara hade varit två i bilen hade antagligen båda dött. Men nu, eftersom att två satt liksom skyddade vid de andra så kanske de skulle kunna överleva! Då hade vi räddat två liv istället för inga! Ibland förstår jag inte mig själv men visst lät det smart?

Även stackars Frippe fick köra två vändor och hämta de gamla patrasket i form av oss andra. Men eftersom att han är så snäll gör han det utan att klaga =).
Efter att han och snyltarna Sara N och Linda åkt med honom hem var det bara jag, Sarita, David, Ibbe, Simon, Verner och Lillen kvar. Och här kommer vårat dilemma: Klockan var 11.00 och bussen skulle gå 13.35. Och nu tänker ni, vad kan man göra på en liten ö in the middle of nowhere? Jo man drar till närmsta kiosk (i detta fall den enda) och köper en massa chips, läsk och annat crap, sätter sig på uteserveringen och börjar äta. Strunta i att en massa fjortiskillar kör runt i sina fyrhjulingar och mopeder och glor, bara ät. När vi suttit där i kanske en halvtimme gick vi tillbaka till hållplatsen en bit bort. Solen sken faktiskt så vi satte oss på vägkanten och chillade. Endast ca två timmar kvar att slå ihjäl. David förbannade sig över att vi inte hade en boll med oss, framför oss var det liksom en hel åker att utnyttja. Jag kunde inte göra annat än att hålla med. Vi tänkte så det knakade, kull, sanning eller konsekvens, röda vita rosen, burken och massa olika lekar dök upp i våra huvuden men ingen kändes riktigt frestande. Men Lillen var minsann på humör så han sprang ett varv runt åkern och det satte igång de andra. Sen sprang Verner, Ibbe och sist David. Vi tog tid och jag tror att David vann men alla fuskade utom Lillen så ja, haha!
I två timmar satt vi där, men jag måste faktiskt säga att det var rätt kul. Ganska kallt, men ändå jäkligt roligt. Lillen och Verner var ju rätt underhållande, bilderna kommer ju säga det mesta. När Ibbe tog i från tårna och sjöng Alicia Keys var humöret på topp och alla stämde in i sång till Amazing Grace, Backstreet Boys mm.

Till slut, då det kändes som om vi varit vid den jäkla hållplatsen i en vecka kom bussen. Den vackra röda bussen som skulle ta oss till färjan mot fastlandet. Vi var räddade.
Jag kom hem runt 16.00 och nu är jag så jäkla trött men det är fan värt det för jag har skrattat så mycket igår/idag att det heter duga.
Tack alla för en jättehärlig helg och massa jäkligt roliga minnen som man länge kommer kunna skratta åt! xD
Om jag säger dans på altanen sent på kvällen vad säger Sara då?
Om jag säger uppförsbacke vad säger David då?
PIMP och studentmössa, Ibbe och Simon?
Och vad säger Sarita om jag säger vansinnesanfall?
Minnena är många som sagt HAHA!

Puss&kram på er alla ♥