Emelie

Ja nu var man hemma från Finland. Vilken resa säger jag bara. När vi kom dit visade det sig till min stora lycka att hotellet var 5 stjärnigt. Äntligen lite lyx!
Det var verkligen jättefint. En av poolerna kunde man simma utomhus i och vattnet var jättevarmt och skönt. Men nu är ju tyvärr förkyld och halsen är en enda stor smärta. 
Hotellet var gigantiskt så de hade typ miljontals restauranger där, och vi bestämde oss för att gå på en thai restaurang. Maten var jättegod (jag tänkte skriva skitgod, men jag vet inte, det kändes inte riktigt rätt.) 

Och nu kommer en lite lustig grej.
Sista dagen, alltså igår, bestämde sig mina kusiner för att få manikyr av en tjej som satt vid poolen. De ville att jag också skulle göra det. Fast manikyr är liksom inte riktigt min grej så jag var lite tveksam. Men det slutade till slut med att jag gjorde det ändå. Fast till skillnad från mina kära kusiner tog jag inte babyrosa och lila. Jag tog svart. Nån måtta får det vara på fjollerierna. Och jag måste säga att manikyr är ett helvete. Det är ju till för att snygga till sina naglar, eller hur? Att man ska komma där med sina stackars naglar och manikyristen liksom trollar fram skitsnygga naglar.
Men det enda jag ville göra medan jag väntade på min tur var att springa därifrån och på något vis få långa, fina naglar på 10 min. Jag försökte intala mig att det inte spelar någon roll, man kan fixa naglarna trots att de är korta och ser förjävliga ut.
Bruden som snackade på dålig engelska var mycket trevlig och glad.
Tills hon såg mina naglar. Jag riktigt såg hur hennes mun blev till ett streck. Det var då jag på stammande engelska sa: I know, hehe, they are kinda short...
Hennes svar blev ett kort: Do you bite at them too?
Vem skulle inte bli livrädd?

Men just det, det lustiga ja.
När jag visade vad för nagellack jag skulle ha (det här var innan hon fick syn på mina naglar) sa hon: You know what? I think you picked this one the last time too!!

Vad fanns det att göra mer än att nicka och le?